Finalt -h och korta stavelser

Interjektioner skiljer sig från andra ord på lite olika sätt, bland annat genom att de kan ha en betonad kort vokal utan efterföljande konsonant. En person som utbrister ”Va!?” använder sig av ett kort /a/. Svenskan har förvisso andra enstaviga ord som kan sluta på kort vokal, men då är de inte betonade i satsen.

Egentligen vill jag bara här notera att det verkar ha utvecklats en slags ortografisk regel bland vissa språkbrukare att man markerar denna kortstavighet med ett ”h” på slutet. Så vi hittar t.ex. 71,100 träffar för ”meh”, som ju används för att uttrycka en viss frustration över något. Här är ju problemet att ”meh” kan fungera som förkortning eller i andra sammanhang, liksom att det förekommer interferens från den engelska interjektionen meh som ”signifies indifference” enligt Urban Dictionary. (Den här typen av kodväxling, där man obehindrat väver in ett engelskt citat mitt i en svensk mening, är ett intressant kännetecken för modern akademisk stil, men mer om det nån annan gång.)

Ännu fler träffar, närmare bestämt 164,000 får man om man söker på ”juh”, men här rör det sig inte bara om /ju/ som en interjektion utan om en hel del folk som helt enkelt skriver ”juh” för standardsvenskans ”ju”:

ni kommer juh förstöra hela birdie för mig xD winking smiley Nej Fredrik.. du ska göra de solo.. annars förstör du juh allt de roliga.. smiling smiley

Man får också en del träffar (oklart hur många pga. interferens) på ”jöh”. Ett annat bruk som jag har upptäckt rör ”göh” som väl kanske oftast används för att uttrycka en interjektion (med hårt g) och som nån gång verkar kunna användas som ytterligare en variant av ”ju”, men som dessutom kan användas för att uttrycka den korta form av ”göra” som förekommer i Mälardalen och som jag som uppsaliensare är välbekant med:

[NN] ska åxååå göh en videooo & sen ladda upp på youtube! 😀 kommentera om du vill vah määääh! 😀

(Vi noterar här också ”vah” för /va:/ och ”määääh” för /mä:/.) Man får också en hel del träffar på ”gö”, Google listar så många som 18,300 för ”jag ska gö” varav de flesta av de första träffarna verkar vara relevanta, men det är ju ändå oklart hur långt man ska dra dessa slutsatser. Fast i fallet med ”göh” rör det ju sig inte om att uttrycka kortstavighet eftersom vokalljudet i normala fall torde vara långstavigt. En teori jag hade är att h-ändelsen i de fall som jag nämnt, dvs. ”juh”, ”meh” och ”göh”, skulle kunna uttrycka en avsaknad av läpprundning men dels är jag osäker på om ”göh” och ”göra” faktiskt skiljer sig med hänseende på läpprundning och dels så förklarar det ju inte förekomsten av h-ändelse i andra ord.

Två exempel till: en interjektion som ju förekommer flitigt i talhärmande skrift var ju den jag tog upp allra först, ”va”. Här skulle man ju tänka sig att kortstavigheten resulterar i ett ”vah”. Och det hittar vi faktiskt också, låt vara ganska sällsynt: ”Vah!!?? Det var det jävligaste…” Ett till exempel är ju ”ba”, som vi skulle förvänta oss stavas ”bah”, och det hittar vi också – så får vi t.ex. 1,640 träffar på ”han bah”:

AAAAAAAH! han bah nehe! jag bah JAG ÄR HÄR ?!?! snacka om döv :s och den läraren och då gick nordman förbi våran bil och han bah men heeeej de är ju du!

(Med vilket den allmänna tesen om att tal- och skriftspråk alltmer sammanfaller i den digitaliserade världen skulle bevisas.)

Hursomhelst: det intressanta med att fler och fler personer skriver mer och mer är ju att den här typen av ortografiska konventioner kan utveckla sig och leva sida vid sida med mer standardnära skrivsätt. Under flera år så har man talat om ”chattsvenskan” och dess konventioner och inflytande på skriftspråket afk har undersökts i en del uppsatser, men idag känns det betydligt naturligare att tala om en ”internetsvenska” (”cybersvenska” har använts men låter så 90-tal…) som omfattar en betydligt bredare uppsättning skriftsituationer på Internet än bara chattandet. Bloggar blir i detta sammanhang väldigt intressanta eftersom de ju på alla språkliga nivåer sträcker sig ända från det talspråksinspirerade (men inte alltid direkt -härmande) chattspråket till de mest formella stilnivåerna och används ofta av språkanvändare som befinner sig väldigt långt ifrån språkvårdens råd och rekommendationer: språkvården vänder sig inte till de sextonåriga bloggtjejerna och de sextonåriga bloggtjejerna vänder sig inte till språkvården när de bloggar (eller till andra normerande instanser som lärare, föräldrar eller random förståsigpåare) för att veta hur de ska stava. Svenskan demokratiseras och förändras. Om det är sant att vi talar som vi skriver så börjar vi också skriva allt mer olika i takt med att den stilistiska variationen talspråk-skriftspråk i någon mån förs över till dimensionen informellt-formellt skriftspråk genom att vi utför en större andel av våra kommunikativa handlingar i skrift. (Och låt mig där också tillägga, parentetiskt, att tesen om att vi i framtiden kommer att skriva mindre och tala mer och därmed bli ett postlitterärt samhälle inte visar några som helst tecken på att förverkligas inom överskådlig framtid, snarare tvärtom.)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: