Ordföljden verb, objekt, preposition

I Ison & Filles ”Vill va Highwon” rappar Ison:

det bara hype musik med ny kläckta rim
klipp ett ex spring hem till stereon å släng den in
så det ba k..k..kom igen, spela låten om igen
tills du kan den utantill, plus förkortningen

(Källa till transkriptionen här.)

Slänga in är ett partikelverb, dvs. ett verb där prepositionen är en mer eller mindre fast del av verbet, något som på svenska markeras med att betoningen av frasen ligger på prepositionen (jmf. ”hon tar på mig” med ”hon tar mig tröjan”). Men oavsett om verbet ifråga är ett partikelverb eller bara ett verb som följs av en preposition är ordföljden i svenskan verb-prep-objekt (tar-på-mig) medan i engelskan är den verb-objekt-prep (pick-it-up). Men i Isons fall så blir ju ordföljden engelsk, ”släng den in” istf. ”släng in den”.

Man hittar ett par liknande exempel på nätet. Just ”släng den in” ger bara ytterligare kopior på lyricsen till den citerade låten, men ”sätt den in” ger t.ex. ”Och köp ingen dator väska, så lätt att de blir snodda. Köp ett skyddsfodral och en större handväska/ryggsäck och sätt den in där”. Ett par exempel är av formen ”sätt den in i” istf. ”sätt in den i”, vilket kanske kan förklaras av att man inte vill lösa upp konstruktionen ”in i”. Man hittar också ett par träffar på ”släng den bort” medan ”ta den bort” ger säkerligen mer än ett tjugotal säkra träffar. (En del träffar är skrivna på norska och en del är maskinöversättningar. När jag sökte noterade jag också, helt orelaterat, stavningen ”ytliggare” för ytterligare och detta ger så många som 2,760 träffar, varav de flesta av de första verkar vara relevanta.)

Naturligtvis bleknar frekvensen av denna ordföljd i jämförelse med hur många det är som använder den vanliga svenska ordföljden, men det är ändå intressant att se att fenomenet förekommer. Isons ordföljdsval var förmodligen huvudsakligen motiverat av rimmässiga och metriska skäl (han måste betona sista stavelsen i raden, så ska han använda ett partikelverb måste prepositionen hamna sist) men han har nog rätt i att bruket, låt vara att det inte är standard, ändå inte uppfattas som extremt ogrammatiskt av hans potentiella lyssnare.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: