Även fast

När jag gick i skolan var jag ganska bra på svenska, men en gång när jag fick tillbaka en uppsats jag hade skrivit hade uttrycket ”även fast” understrukits av läraren och ”talspråkligt!” skrivits i marginalen. Det måste vara 8-10 år sen men jag minns det som idag, främst för att jag anklagades för att ha begått ett fel som jag inte ansåg (och fortfarande inte anser) var ett fel. Givetvis hade min lärare officiella rekommendationer på sin sida: Språkrådet anser fortfarande att ”även fast” hör talspråket till. Språkrådet gör även den etymologiska anmärkningen att ”även fast” är en sammanblandning av ”även om” och ”fast(än)”. På nätet nämner någon att ”även fast” är en kontamination från engelskans ”even though”, vilket kanske spelar in – ”even though” är dock, kan tilläggas, inte på något sätt substandard utan går tillbaka åtminstone till slutet på 1600-talet.

Nåväl. Nånting verkar det ligga i att ”även fast” har blivit allt vanligare. När jag söker i Språkbanken får jag följande resultat:

Press97: 2 (0,17 ppm)
Press98: 6 (0,65 ppm)
GP 01: 12 (0,79 ppm)
GP 02: 8 (0,43 ppm)
GP 03: 12 (0,72 ppm)
GP 04: 7 (0,36 ppm)

Med så få träffar är en stor variation att förvänta, men det vi kan se är det inte finns några träffar alls innan 1997. ”Även fast” har alltså accepterats i presstext först de senaste dryga tio åren. Vi får dessutom bara två träffar i romanmaterialet, från 1980/81. I äldre material finns det inte alls.

Så det är inte en särskilt vanligt förekommande form, men den verkar bli vanligare över tid. Vi kan notera att om vi googlar så ger ”även fast” ungefär lika många träffar som ”fastän”. Däremot får ”även om” betydligt mer träffar. Anledningen är att ”även om” lättare verkar kunna användas i mer hypotetiska situationer. Jämför två meningar:

”Henke slutar – även om Sverige går till VM”
”Henke slutar – även fast Sverige går till VM”

Om vi vill uttrycka oss om det hypotetiska och framtida förhållandet att Sverige går till VM väljer vi hellre ”även om”, men om Sverige faktiskt redan har gått till VM, men Henke slutar även fast vi har gjort det, fungerar ”även fast” som synes bra. På det sättet blir ”även fast” en mindre hypotetisk konstruktion. Vi kan jämföra med ”even if” och ”even though” som verkar fungera på samma sätt.

Dessutom har ju ”om” en stor mängd andra tillämpningsområden vilket också förklarar att ”även om” är så vanligt förekommande på nätet. Hursomhelst: jag vågar nog förutspå att ”även fast” kommer att bli allt vanligare över tid och så småningom accepteras. Att det rör sig om en sammanblandning är inget avgörande motargument: hur långt ifrån sin ursprungliga betydelse är inte ”fastän”?

Till sist: jag roade mig med att gå in på Zeteo (tidigare Norstedts Juridik) och söka på ”även fast” i juridiskt material. Många av träffarna gäller givetvis konstruktioner som ”detta gäller även fast egendom” och dylikt, men vi märker t.ex. att självaste Regeringsrätten skriver ”Detta gäller även fast skattskyldighet beslutas från ett senare datum än när fakturorna inkommit till bolaget.” (RÅ 2008 not. 176) Jag räknar till dryga 16 förekomster av ”även fast” hos domar, förarbeten, lagkommentarer, akademiska verk och juridisk press. Redan 1989 hittar vi ett citat från HD, vilket får anses vara tidigt.

Slutklämmen borde vara given: det som är gott nog för HD är gott nog för mig (och borde vara gott nog för Språkrådet?).

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: