Alienation is my nation

Om jag förra veckan kollade på ett uttryck, ”What we do in life echoes in eternity”, där det inte direkt var någon större efterfrågan på svenska översättningar handlar det här inlägget om ett annat engelskt uttryck: ”alienation is my nation”. Vet inte hur jag kom att tänka på det från början, men alienation är ett begrepp som dyker upp lite då och då, så jag kom ihåg det här uttrycket och googlade det för ett par månader sen. Då som nu uppstår en klar och väldigt förvånande bild: detta uttryck är svenskt. Språkstatistiken verkar tala sitt tydliga språk: cirka 37100 svenska träffar på detta uttryck, mot 1250 råa träffar och 56 reella på engelska.

Men väldigt många av de träffar man får verkar handla om boken ”Alienation is my nation: hiphop och unga mäns utanförskap i det nya Sverige” av Ove Sernhede (2002). Försöker man sortera bort orden ”Sernhede” och ”utanförskap” från sökningarna blir det inte mycket kvar. Det verkar helt enkelt som att bokens status som kursbok på A-nivå på en mycket stor mängd kurser (sociologi, socialpsykologi, utbildning, kulturstudier osv) och att den verkar fylla en nisch i genren böcker om hiphop och utanförskap, och kanske generellt om ungas situation i förorterna, gör att man helt enkelt får väldigt många träffar om man googlar. Och då är det inte så konstigt att det finns väldigt låg penetration utanför Sverige.

Däremot har jag inte lyckats ta reda på var själva uttrycket kommer ifrån. Jag misstänker att jag måste läsa boken för att få reda på det. Och det är kanske inte så konstigt att de ställen jag har sett uttrycket på har varit universitetsmiljöer: den typen av ställen där det finns folk som har kommit i kontakt med boken. Men det är märkligt att väldigt lite möda har spillts på nätet med att få reda på bakgrunden till uttrycket, med tanke på att det ändå är lite av en catchphrase. Jag misstänker att Sernhede inte kom på den själv, men jag kanske bara är fördomsfull.

Så detta utmynnar i en viss apori, men det är ändå intressant att uttrycket kommer från en boktitel men är så pass opakt att det inte omedelbart går att spåra vidare. Detta talar för att ”alienation is my nation”, i den mån det är vidare spritt, har tagit vingar och flugit iväg från Sernhedes bok och in i det allmänna språkbruket. Det verkar inte vara ett namn på en platta eller en låt, t.ex, vilket ju annars snabbt hade registrerats.

Till sist, när vi nu ändå är inne på förortsspråk, kan jag påminna läsarna om att jag för ett tag sen skrev om ordet ”hära” och dess användning hos Lorentz & M.Sakarias. I senaste avsnittet av ”Vem tror du att du är?” är det Dogge Doggelito som är huvudpersonen, och han använder flera gånger ”hära” i naturligt tal. Det indikerar att det finns nånting där som är på gång. (Dogge, som ju har en svensk mor och nära kontakt med sin svenska familj, är ju i sig ett väldigt intressant studieobjekt eftersom han är en ”native speaker” av svenska men talar det med en så pass tydlig botkyrkaaccent. Visst kan han anpassa sig till standardspråket ibland men den grundläggande prosodin och satsmelodin går inte bort, på samma sätt som för alla andra inlärda varianter. Vid nåt tillfälle tyckte jag mig till och med höra ett ”hållde” istf. ”höll” vilket ju dessutom är intressant.)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: