Pommes: en kandidat för SAOL?

Märklig fråga, kan tyckas, med tanke på att pommes frites redan står i SAOL, med uttalsangivelsen [påmfrit:]. Däremot hittar man ordet inte i SAOB, trots att ordet enligt NEO funnits i svenskan sen 1934 och det relevanta SAOB-bandet utgavs 1953. Men det ord som vi är intresserade av idag är det som enbart stavas pommes och som uttalas [påm:es]. Det står varken i SAOL eller i NEO. Men att äta en hamburgare med [påm:es] är en annan sak, rent språkligt sett, än att äta en hamburgare med [påmfrit:]. Stavningen må vara en förkortning av ”pommes frites” men uttalet är inte en förkortning utan ett läsuttal av den förkortade stavningen.

Låt oss göra ett snabbt googletest. I och med att vi vill avskilja ”pommes” från ”pommes frites” måste vi sätta in ett ord efter söktermen. Vi prövar att söka på ett par olika formuleringar:

”med pommes och”: 351000
”med pommes frites och”: 218000

”åt pommes och”: 7720
”åt pommes frites och”: 3410

Resultaten talar sitt tydliga språk: de frites-lösa formerna är klart vanligare än alternativen. Man ska alltid vara lite försiktig när det gäller Google, men även om man kollar på antalet riktiga träffar så motsvarar dessa 77 för ”åt pommes och” och 39 för ”åt pommes frites och”. Mönstret verkar därmed vara stabilt. Men får de frites-lösa formerna stöd i annat material?

Tja, i Språkbanken är det lite tveksamt. I materialet GP04 överväger frites-formerna kraftigt. Och även om vi går till ett bredare pressmaterial som P97 så hittar vi samma mönster. Problemet är att de enda beläggen vi får på ”pommes”, med eller utan frites, i P97 är från Göteborgs- och Stockholmstidningar. De frites-lösa formerna har jag intrycket av är större på landsbygden, inte minst i Norrland.

Så jag gick in på PressText och sökte på landsortstidningar, inklusive två norrlandstidningar. Men samma mönster kvarstår: bara nån enstaka frites-lös form. Folk i gemen skriver alltså utan ”frites” medan journalister skriver med.

Här har vi därmed ett intressant och, förmodar jag, knappast unikt faktum. Mycket av svensk språkvetenskap och språkvård fokuserar sig på presspråket: det är tidningstext som står för den överväldigande majoriteten av indexerat material i de stora korpusarna och det är den som betraktas som normalspråk. Men vanligt folk skriver på ett annat sätt. Frågan är varför. Speglar de frites-lösa formerna i googlematerialet det faktum att många människor säger [påm:es] eller är det bara så att folk väljer att inte skriva ut hela uttrycket? Det är inte särskilt lätt att få reda på. Indikerar den kraftiga bristen på frites-lösa former i tidningstext att dessa är stigmatiserade, kanske lite talspråkliga och att de anses röja en brist på bildning? Också svårt att få reda på.

Pommes är en provinsialism, och därmed en intressant sådan eftersom själva maträtten på det hela taget är ett ganska modernt fenomen, och moderna fenomen som vi lånar in orden för från andra språk brukar inte resultera i särskilt många provinsialismer. Men det är onekligen ett svårt arbete för SAOL-redaktionen och andra liknande institutioner att ha bra koll på ord och uttryck som befinner sig under ytan för de flesta av de databaser man har. Att googla hjälper, men inte alltid. Man måste veta vart man ska börja också.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: