Dagens i-landsproblem

Få fraser kan vara så typiskt svenska. Den uttrycker en medvetenhet om vår plats i världen och om lidandet i tredje världen som bär djupa ekon från 70-talets utbildningspolitik. I skolor eller på konfirmationsläger har generationer ungdomar fått leka i-land och u-land i matsalen, där de rika i-länderna serveras lyxmat medan de fattiga u-länderna får nöja sig med att dela på en skål ris. Själva orden ”i-land” och ”u-land” är också behändiga förkortningar för talare som behöver använda dem ofta; liknande förkortningar finns mig veterligen inte på engelska.

Först lite statistik: på Googles svenska sidor får man 1,8 miljoner träffar på frasen ”dagens i-landsproblem”! Även om man bara håller sig till blogg.se får man 122000 träffar. Det är en otroligt hög summa. Självfallet ska man vara skeptisk mot Google, men det tyder ändå på att för de flesta yngre svenskar är detta ett självklart och levande uttryck. Sökningar på engelska ger bara ett par träffar, och inte särskilt förvånande: den mest naturliga översättningen, ”industrialised country problem of the day”, har 12 stavelser jämfört med 6 för det svenska uttrycket.

Finns då uttrycket på andra språk än svenska? Tja, ”i-land” heter ”i-land” resp. ”iland” på norska och danska, så möjligheten till själva bildningen finns där. Vi får också 4650 råa träffar på de norska sidorna, men bara egentligen en träff på sidan blogg.no. Jag har dock ingen aning om det är den sidan som är den vanligaste bloggportalen i Norge, så det säger kanske ingenting.

Danskarna brukar ju låna färre uttryck av svenskarna än norrmännen, och man får också väldigt få träffar där. Cirka 1000 råa, cirka 20 netto och de flesta av dessa verkar vara skrivna på svenska. På samma sätt som med frasen ”intresseklubben antecknar” har vi alltså att göra med en svensk fras som i viss mån har läckt ut till grannländerna, men inte i särskilt stor utsträckning.

”Intresseklubben antecknar” kan enligt rapporter spåras tillbaka till västkusten i mitten på 80-talet. Frågan är om ”dagens i-landsproblem” är lika gammalt. Det finns ett par skillnader mellan uttrycken. ”Intresseklubben antecknar” är oftast ett ironiskt uttryck, sagt av någon till eller om någon annan, med innebörden att det som mottagaren tycker är intressant om sig själv faktiskt inte är det. ”Dagens i-landsproblem” kan visserligen sägas sarkastiskt, men även självironiskt, och är på så sätt lite annorlunda.

Söker vi i Språkbanken på ”ilandsproblem” får vi sammanlagt sex träffar från åren 2003 och 2004. Vi får inga träffar alls från romanmaterialet skrivet 1980/81 vilket kan vara värt att notera. Går vi sen till PressText så får vi 33 träffar, den tidigaste från 2002. Här har uttrycket kanske en lite annorlunda klang, det förekommer nämligen i meningen: ”Dagens i-landsproblem: Går huspriserna upp eller ner?” Detta är förvisso ett i-landsproblem: på Haiti har man inga hus längre, och i-länderna utmärker sig genom att boendekostnaderna utgör en ovanligt stor del av utgifterna. Men i-landsproblem brukar vara mer praktiska än så: nånting litet i tillvaron som man stör sig (onödigt) mycket på. Möjligen tydligare är: ”Såg på nyheterna om svältkatastrofen i Afrika. Såg även på sporten, dagens i-landsproblem: Klüft har sträckt en muskel.” Här är ju inte i-landsproblemet egentligen Klüfts utan tv-tittarens, som riskerar att gå miste om att se Carolina Klüft vinna. Ett litet irritationsmoment i tillvaron, men inget som förändrar livet.

En annan betydelse hittar vi i meningen: ”Dagens i-landsproblem är bristen på dialyssköterskor på Karolinska sjukhuset som är så stor att patienterna tvingas iväg på lyxkryssning i två veckor för att få dialys under sommaren.” Och visst, det låter som ett i-landsproblem i den meningen att problemet för patienterna inte är att de kommer att dö utan att de kommer att få det väldigt trivsamt. Ett i-landsproblem är alltså egentligen inget problem alls.

Men hur var det då med åldern? Jo, en sökning i Mediearkivet antedaterar uttrycket till 2001, i en kåserande krönika i Borås Tidning (7/5). Den handlar i nån mån om i-landsproblem och tar upp uttrycket som nånting som folk skulle kunna förväntas säga till nån annan som har ett i-landsproblem som denne inte vill erkänna är det. Intrycket man får är att det inte är helt nytt, men samtidigt inte uttjatat till leda. Man kan fortfarande skriva en krönika om vad som är i-landsproblem och vad som inte är det. Det är lite mer tveksamt om man skulle kunna göra det idag.

Täckningen för 90-talsmaterial är inte komplett på någon av de tre stora databaserna med pressmaterial, men den är ändå så omfattande att den känsla jag får är att uttrycket skulle ha dykt upp om det hade varit gångbart då. Vi måste alltså fundera på om inte uttrycket huvudsakligen är ett 00-talsfenomen, kanske med uppkomst under 90-talets sista år eller däromkring. Å andra sidan tog det enligt vad vi idag vet kanske mer än 10 år från att uttrycket ”intresseklubben antecknar” dök upp i talspråket tills det först dök upp i skrift, så kanske är perioden 1990-1995 en lika realistisk starttid. I så fall skulle uttrycket förmodligen vara myntat av precis den 70-talsgeneration som växte upp med u-land och i-land som ett självklart inslag i undervisningen. Som sagt, få fraser kan vara så typiskt svenska.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: