Anglicismspaning: fältdag

Oxford English Dictionary definierar ”field-day” bland annat som: ”A day occupied with brilliant or exciting events; a time of great opportunity or success.” Den äldsta betydelsen är ”en dag på fältet” där fält har betydelsen ”exercisfält”, alltså en övningsdag. Men man hittar också betydelsen ”en sammankomstdag för jaktlaget”, och det är frågan om vilken betydelse som egentligen lett fram till den överförda betydelsen överst. OED verkar välja den första, förmodligen för att jaktbetydelsen bara är belagd fyra år före den överförda betydelsens första belägg (1823 resp. 1827). Vi kan notera att under lång tid refererade även den överförda betydelsen av ”field day” ändå till en konkret dag, medan ordet utan avseende på tidsrymd finns belagt i skrift först i ett brev av Aldous Huxley 1953.

Får man då några svenska träffar på uttrycket? Tja, det får man, men många är maskinöversättningar. Dock kan vi läsa att Tipper Gore (vicepresidenthustru under Clinton) ”hade en fältdag med att stämpla Cannibal Corpses skivor med “Parental Advisory”-stickers – vilket givetvis bara ökade deras popularitet bland kidsen…”. Totalt sett får man ungefär 3 säkra träffar som inte är maskinöversättningar och som inte refererar till fältdagar i normal bemärkelse, dvs. dagar ute på ”fältet”, oavsett om detta är ett fält i bokstavlig betydelse (som i arkeologin) eller bildlig (som i lärarutbildningen). (Detta ord är f.ö. för ovanligt för SAOL och för nytt för SAOB (1926).)

Det här kan ju tyckas vara ett lite magert resultat att bygga ett blogginlägg på, men det tillåter mig att anknyta till en artikel om översättningssvenska av Martin Gellerstam som jag läste i helgen. Det vi kan se är att det är i översättningar som många engelska ord och vändningar först dyker upp i svenskan. Frågan är därmed i vilken mån översättningar spelar en roll för att föra in dessa ord och vändningar i språket. I början, när svenskarnas kunskaper i engelska var begränsade och det inte fanns mycket direktkontakt med den angloamerikanska populärkulturen kan översatta texter säkert ha spelat en viktig roll. Men det finns ingen chans att uttrycket ”att ha en fältdag” skulle ha kommit in i svenskan via översättningsspråket, ty det finns inte en enda svensk översättare som skulle översätta ”having a field day” på det sättet. Snarare tyder det på en kunskap om engelsk idiomatik som endast fås genom ett ganska djupgående umgänge med språket. Det är det som gör exempel som detta så intressanta: de visar inte bara på att engelskan påverkar svenskans idiomskatt utan också på att de som lånar in orden gräver djupt i engelskans för att hitta de här uttrycken. Vår kontakt med engelskan sker inte längre via översättarnas filter. Vi tar vad vi vill ha direkt. Det gör ju att det inte är översättarna utan språkbrukarna som gör bedömningen huruvida en viss konstruktion kan direktöversättas till svenskan eller inte – och gissningsvis kommer språkbrukarnas bedömning i många fall att vara mer generös än översättarnas. Om några år kanske ett uttryck som ”having a field day” kan direktöversättas från engelskan, därför att språkbrukarna själva har tagit det till sig via direktkontakt. Det ställer etablerade uppfattningar om översättningssvenskan på huvet: det är möjligt att den översatta svenskan blir mer konservativ, mer äktsvensk, än den svenska som fritt påverkas av engelskan. Det återstår att se.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: