Blandade observationer

Detta inlägg innehåller fyra stycken spaningar som jag inte har skrivit om tidigare:

1. ”Tungaste”. Adjektivet tung kompareras genom omljud, olikt tunn (om man inte räknar Uppsala, där det av hävd heter tynnre). Man får dock 8590 träffar på ”tungaste” och 285 för ”tungare”. Det indikerar att formerna faktiskt är levande hos en del språkbrukare. Vi märker också att det verkar ha funnits en viss debatt om svaga komparationer av traditionellt starka adjektiv vid förra sekelskiftet, i alla fall när dessa adjektiv används i överförd bemärkelse (således ”ett tungare sinne” men ”en tyngre sten”). Någon sådan variation tror jag dock inte att man kan skåda i det nutida materialet. Faktum är att man faktiskt får ett par träffar i Mediearkivet; så skriver t.ex. Nya Åland att Finlands EU-kommissionär ”Olli Rehn kommer att sitta på en av de tungaste posterna med ansvar för ekonomi och valutafrågor.” Däremot får man inga belägg på ”tungare”, vilket ju också motsvarar intrycket av att denna form är betydligt mindre vanligt förekommande.

2. Detta här. Detta är en kanske inte helt oväntad sammanblandning av två demonstrativa pronomen, nämligen detta och det här. Det är svårt att bedöma hur många träffar man får på nätet, med tanke på att man inte kan säkerställa att orden inte tillhör olika satser. Men man får 4230 träffar på ”detta här huset”, att jämföra med 1,3 miljoner för ”det här huset”, 38000 för ”detta hus” och 36000 för ”detta huset”. Om vi söker på blogg.se fördelar sig siffrorna på följande sätt:

”detta här huset”: 1
”det här huset”: 19000
”detta hus”: 2400
”detta huset”: 1940

Med andra ord verkar konstruktionen genast mera marginell. Vi kan också notera att en generell sökning på ”detta där huset” bara ger en enda träff på hela nätet. Det är förmodligen så att kombinationen av det proximala ”detta” med det distala ”där” uppfattas som problematisk.

3. Skvatt. Detta är alltså preteritum av skvätta. Jag råkade se det på nätet, men en sökning ger bara en handfull träffar. Det verkar alltså vara en högst marginell konstruktion, på samma nivå som töt och bögg. Det vi kan notera är dock att det finns upptaget i SAOB såsom ”bygdemålsfärgat”, med ett belägg från 1749. Men som sagt, det finns där, om man bara letar tillräckligt noga.

4. Ruka. Detta i betydelsen ”spya”. Återigen såg jag detta ord på nätet idag, låt vara att jag möjligen kan ha sett det tidigare. SAOB (1959) ger en hel mängd olika betydelser, däribland ”anhopning av uppkastade föremål… liten hög av ngt blött, tjockt ämne”. Baserat på sammanhanget där jag såg ordet vågar jag mig på att gissa att det är en sydsvensk provinsialism, men jag kan ha fel. Det verkar som om ruka bara finns som substantiv och inte som verb – annars skulle ju *att ruka i betydelsen ”att spy” vara en logisk utveckling, men jag hittar inga såna belägg. Ordet är för övrigt tämligen marginellt förekommande på nätet, men förekommer gör det dock, med gissningsvis några dussin träffar.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: